Så här blev det nu.
Kanske annat sen.

Min Gud, vår Gud, en liten skriven bön.

Du vet hur jag känner. Du vet att jag trodde
livet skulle vara lite annorlunda.

Hjälp mig Jesus att se det som redan är.
Hjälp mig att uppskatta det fina som är NU.

Sen vet Du Gud, Jesus, att jag kan ha svårt
se värdet i mig själv. Så lätt att döma sig själv.

Behöver hjälp.

Tack för påminnelse

Då och då går jag in här för att se om någon skrivit.

Jesus, det kommer kanske inte hända här.
Ja alltså det där medpredikan.

Du vet, Gud, att jag är här och längtar efter att tjäna Dig.
Så mycket som jag vågar. En del får jag, men trodde kanske mer.

Jag har varit i en slags förberedelsetid så länge nu...
Fast ändå känner jag mig inte klar Jesus. Behöver
Dig mycket. Helt

Ganska långt skrivet idag.

Tack Jesus att Du känner mig.

Nej, livet blev inte alls som jag trodde,
Skulle trott att jag kunde fått predika
Någongång. Det kommer hända, men
trodde nog mer.