Det tog verkligen tid. Det var länge sen jag var här.

Vill skriva. Lite trött på att så många kunde se hur jag skrev.

Här vet ingen vem jag är.

Det är bra.

Jag tror bara Du Jesus kan se.

Jag älskar Dig. Jag behöver Dig.

Hjälp mig orka.

Kram!

Trött i själen.

Trött i anden,

Trött i kroppen.

Du vet, känner mig mycket sorgsen.

Idag är det inte så mycket magen,
Det där mer BORDE.

Ja jag borde vara lycklig?

Men så trött. Det var inte så här jag trodde Gud.

Jag trodde... Kanske skulle jag ha mött någon

människa som gått från sjuk till frisk.

Kanske skulle jag ha fått vara i en tid av predikan

mer?

Men jag borde vara gladoch tacksam?

Har en fin man, han kunde inte ge mig barn.

Vi kan inte prata så mycket. Kan knappt be 

tillsammans längre. Förut guck det, men nu.

Är det mitt fel?

Är det mitt fel att mitt liv är så knäppt?

Ganska tråkigt...

Vi skrattar ibland. 

Gud jag önskar våga mer av liv.

trött på kämpa. Verkar inte förstå att jag behöver säga nej.

Vill mer än jag nog orkar.

Hjälp mig gärna Gud. På något sätt

Tror nästan det tar slut Jesus. Min ork. Musklerna slutar fungera

Ingen kan nog lista ut vem jag är. Bra.

Men Du Gud vet om mig. Jättebra!

Mitt liv känns mycket mycket konstigt.

Alltid så förfärligt trött. 

Vet inte vad jag skulle våga längre.

Idag kom tårarna nästan på när jag

var i affären. Kändes konstigt.

Mitt liv är inte mycket längre känns

det som. 

I söndags på gudstjänsten kände jag

mig så fel. Inget kul att sitta ner, och efter 

tio minuter behöva gå ut på toan.

Klarade resten av gudstjänsten, men 

kunde inte riktigt slappna av. 

Kommer det bli förändring? När blir

förändring? 

Bara kort blev det. Tack att Du vet om mig. 

Dra mig upp Gud från gropen.
Gillar inte att vara här. Hjälp mig.

Undrar om det nån gång blir nära det
som Du talat om.

Inte så rädd för att bli mer sjuk.
Mest rädd, helt, för att bli utan Dig.

Trodde inte det skulle bli så här.
Känns som om jag är i en slags grop.